På vissa ställen under bronsåldern tycks man ha sett elden som det som befriade själen från kroppen. Man har haft kvar den tron ända fram till 1800-1900.

T.ex. finns det historier som säger att gärningsmän har svårt att ruttna i graven, att häxor blev renade i själen när de brändes på bål.

Det var främst under senare bronsåldern som man brände liken innan man begravde dem. En del människor tror att de brände de döda för att deras kultur sa att det fanns ett liv efter döden, ungefär som Valhall inom de fornnordiska gudahistorierna. Eller kanske trodde man på en återfödelse.

Matilda Hansson 8b