| Provgropar |
En
utgrävning görs i flera etapper. Om man har en plats som man har tänkt
att gräva ut så gör man ”provgropar” över området. Dom görs ungefär en
halvmeter gånger en halvmeter med några meters mellanrum. Där gräver man
och antecknar noggrant vad man hittar, man gör dock inga ritningar över
gropen, för den är såpass liten.
|
|
| När
man sedan gjort alla dessa gropar och sparat allt hittat material
så tar man in det över vintern (utgrävningar såhär långt norrut
görs ju ganska självklart om sommaren, våren och hösten eftersom
tjäle är tråkigt att gräva i) och studerar allt material och
bestämmer sig för vilka mer exakta platser man skall gräva på.
När man har bestämt detta inleds en ny grävsäsong. |
|
|
| Utgrävning |
Då åker man
än en gång ut till utgrävningen och då börjar man ta upp större ”schakt”
och då görs det även ritningar av schakten. Det kan göras flera ritningar
på olika nivåer. Där ritar man ut stenar, speciella fynd, jordskiftningar
och liknande. Saker man letar efter och vill hitta är självklart metall-fynd,
benbitar och annat spektakulärt men också kol, lera, keramik o.s.v.
|
|
| |
|
Även
stenar och skiftningar i jordlagret kan vara intressant. Om man
hittar en rund skiva av jord i ett annat jordlager så kan man misstänka
att det är ett stolphål t. ex. Och då gräver man ner i halva ”stolphålet”.
Ofta ligger det en sten nere i ”hålet” och det beror ju på att trästolpen
som varit nedstucken i hålet ruttnat och då har stenar som legat
och stöttat stolpen ramlat ner.
|
bild |
|
|
| |
Långa svarta streck i ett ljusare jordlager (eller tvärtom) kan vara spår
från ett ”årder”. Man har alltså hittat en åker. Alltså är allt avvikande
intressant, inte bara ”fynd”. |
|
